"Stolthet"... För mig inbegriper ordet en känsla som infinner sig efter en väl genomförd prestation. "Stolthet" är ingenting man är av naturen given, "stolthet" är något man förtjänar.
- Jag fick VG på tentan fast jag inte pluggade en enda minut, kallade examinatorn för "trädgårdstomte" och samtidigt snortade stryknin!
- Bra, grabben, jag är stolt över dig!
Alltså: Efter en prestation kan man känna stolthet - antingen för sig själv eller för någon annan. Den flygande punkten är den väl genomförda prestationen. OK? OK.
Med detta i åtanke har jag ingen förståelse för folk som är "stolta föräldrar" till en nyfödd. Att hitta utgången, när det bara finns en möjlig väg att gå, är för mig ingen prestation.
Och för övrigt anser jag att det är för lite BDSM i public service.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar