Ibland vill man bara ha födelsedagspresenter

I svallvågorna efter Wrapp – appen som ger folk möjligheten att ge bort presentkort till födelsedagsbarn – skulle undertecknad vilja se WrappFuck; alltså app-baserade presentkort på sexuella tjänster.

Jag tänker mig en ljusnande framtid där man får ett publikt gratulationsmeddelande på Facebook tillsammans med exempelvis X ger dig ett presentkort på en avsugning. Allt som krävs är en dröm.

Och för övrigt anser jag att det är för lite BDSM i public service.

Ibland vill man bara ordbygga

Och för övrigt anser jag att det är för lite BDSM i public service.

Ibland vill man bara sluta läsa

Jag köpte boken The Myth of Monogamy (Barash & Lipton) i tron att den en gång för alla skulle kalla en spade för en spade och... Jag vet inte... Kanske beskriva monogami som... En myt... Kanske.

Döm om min förvåning när det istället visade sig vara ett stockkonservativt epos över hur nästan samtliga djurarter knullar runt och hur monogami är allt annat än något naturligt tillstång, men man som människa likväl bör resa sig över detta faktum och ihärdigt arbeta för ett troget förhållande där man en gång i en avlägsen framtid får privilegiet att byta varandras vuxenblöjor. Jag är inte riktigt helt såld på den idén, nej.

Och för övrigt anser jag att det är för lite BDSM i public service.

Ibland vill man bara erkänna

De säger att datorspel inte påverkar dem som spelar. De säger att det inte finns någon evidens för kausaliteten datorspel-våldsdåd. Och så är det kanske.

Men efter tolv timmars spelande av Lego Harry Potter måste jag erkänna en sak: Så fort jag ser någon form av malplacerad möbel får jag ett infall att slå sönder den i små, små legobitar och ta den guldhatt jag förväntar mig dyka upp i dess ställe.

Och för övrigt anser jag att det är för lite BDSM i public service.

Ibland vill man bara vara mallig

Det kanske kan vara som så att jag lider av vissa narcissistiska drag. Så kan det vara. Eller rättare sagt, jag lider inte av dem, jag njuter av varje ögonblick i fulla drag. Hur som helst. Men min narcissism blir kanske inte direkt bättre av att två kompisar skriver om en psalm till min ära:

Bereden väg för Fredrik! Bergslagen, stor, stånd opp.

Han kommer, han som fjärran var sedd av fädrens hopp.

Rättfärdighetens förste, av Nybergs hus den störste.

Välsignad vare han som kom i Fredriks namn.

Fredriks folk, för dig han träder, en evig konung opp.

Strö palmer, bred ut kläder, sjung ditt uppfyllda hopp.

Fredriks löften äro sanna, nu ropa: Hosianna!

Välsignad vare han som kom i Fredriks namn.

Gör dina ”portar” vida för Fredriks härlighet.

Se, folken kring dig bida att nå din salighet.

Kring jordens länder alla skall denna lovsång skalla:

Välsignad vare han som kom i Fredriks namn.

Han kommer han med härar, han kommer med ståt och prakt;

Dock ondskan han förfärar i all dess stolta makt.

Med ”kroppens svärd” han strider och segrar, när han lider.

Välsignad vare han som kom i Fredrik namn.

O folk, från Fredrik kommer i syndig lust och flärd,

Giv akt, det helga riket ej är av denna värld,

Ej av dess vise funnet, ej av dess hjältar vunnet.

Välsignad vare han som kom i Fredriks namn.

Den dam, som han bestiger, är i hans Fredrikland.

Det välde han inviger är kärlek blott och ljus.

Hans lov av späda munnar blott nåd och frid förkunnar.

Välsignad vare han som kom i Fredriks namn.

Jerusalem är öde, dess tempel fallit ner.

Dess präster äro döde, dess spira är ej mer.

Men Fredrikland varar och sig alltmer förklarar.

Välsignad vare han som kom i Fredriks namn.

Och för övrigt anser jag att det är för lite BDSM i public service.

Ibland vill man bara skrika "heureka!"

När man bokar färjan till- och från Gotland måste man uppge vilket kön man har. Jag har aldrig förstått riktigt varför, men häromdagen kom jag på det: Detta tilltag måste ju naturligtvis bero på att man vid ett nödläge kör enligt den gamla devisen "kvinnor och barn först" och helt sonika lämnar några av livbåtarna kvar i hamnen ifall andelen män ombord överstiger en viss procent. Smart! På det viset slipper man en massa barlast och värnar således om miljön.

Och för övrigt anser jag att det är för lite BDSM i public service.

Ibland vill man bara slå sig själv för pannan